English
Svenska (Sverige)
När Miljö och Hälsa knackar på
Så förbereder du dig på bästa sätt
Den där nervösa känslan för vad myndigheterna ska bedöma. Och oron bland ledning och personal över vilken dag kontrollanterna ska stå på tröskeln till bageriet. Det är något som de flesta bagare och konditorer kan relatera till.
För att minska stressen och öka förståelsen tar vi reda på hur det går till. Följ med bakom kulisserna under en livsmedelskontroll.
VI BEFINNER OSS PÅ köpcentrumet Väla i Helsingborg för att följa med på en kontroll på ett bageri. I dag är det Café Schiller som står på tur för att få sin granskning över hur de följer de lagstiftade kraven för hantering av livsmedel.
Vi möter upp Jeanette Jacobsson som är miljöinspektör på Helsingborgs stad. Hon förklarar hur det vanligtvis går till.
– Jag kommer till företaget och presenterar mig och ser till att få prata med någon som är ansvarig. Det är viktig att den personen avsätter tid för besöket så att vi kan gå igenom verksamheten på ett bra sätt, säger hon.
Besöket idag sker oanmält men hon berättar att i Helsingborg genomförs första kontrollen av ett nystartat företag ofta efter överenskommelse med det företaget. Detsamma gäller även för etablerade företag som startar sin första enhet på orten eller i kommunen.
VILKA FRÅGOR STÄLLER DU UNDER EN KONTROLL?
– På plats försöker jag vara öppen och ställa frågor om det jag upptäcker så att vi för en bra dialog. Varför ser det ut så här, hur brukar ni hantera det här, vad har ni för underhållsplan och så vidare, berättar hon och utvecklar.
– Jag tycker att det är jätteviktigt med dialog. Vi ska inte komma ut med pekpinnar utan snarare ställa frågor om deras verksamhet och ge råd. Även öppna upp för företaget att ställa frågor till oss. Vi finns här för att ge tips och råd, säger hon.
NÄR VI NÄRMAR OSS bageriet undrar jag hur attityden är gentemot kontrollanterna och om det är vanligt med hot eller liknande.
– Det händer så klart att folk blir frustrerade och arga. Men de allra flesta har förstått att vi inte är där för att stjälpa dem. Vi jobbar för att deras verksamhet ska fungera bra för att deras kunder ska må bra.
– Ofta är de tillmötesgående och tycker att det är bra att vi är där.
HUR OFTA KONTROLLER ska genomföras på ett företag avgörs av en så kallad riskvärdering. Den utgår från bland annat hur stor verksamheten är, hur många portioner som produceras per dag och vilken typ av produkter som produceras. Det kan exempelvis vara en lägre risk att bara producera bröd jämfört med tårtor eller sallader, som kräver kylförvaring och andra matsäkerhetsåtgärder.
Det spelar även in om man riktar sig till speciellt känsliga slutkonsumenter på något sätt och så klart hur företaget har lyckats vid tidigare kontroller.
Skalan i riskklassningen går från A, som är högst, till C. Riskklassningen avgör hur ofta kontroller ska genomföras, och därmed vilken årskostnad som utgår för kontroller. Kontrolltiden, och kostnaden, är hälften så stor i A jämfört med B, och dubbelt så stor i C jämfört med B.
VAD HÄNDER OM EN BRIST UPPTÄCKS VID EN KONTROLL?
– Då ska företaget åtgärda bristen och det kontrolleras vid en senare uppföljning. Om rätt åtgärder, efter det, inte har vidtagits kan det bli föreläggande med eller utan vite, säger Jeanette.
– Det finns inga exakta belopp när det gäller viten utan det baseras på respektive företags förutsättningar. Det ska vara kännbart för att det inte ska löna sig att göra fel.
I Helsingborg där Jeanette jobbar finns det möjlighet för företag som når riskklass A att använda sig av kommunens smiley i sin marknadsföring. Detta som ett sätt att förstärka för sina kunder att man arbetar på ett bra och säkert sätt med sin verksamhet.
UTÖVER DEN NORMALA kontrollen som görs vid varje tillfälle finns det specialområden där man under en period lägger extra fokus.
Det kallas operativa mål som kontrollanterna ute i landet får från Livsmedelsverket, och dessa gäller ofta under en treårsperiod.
För tillfället är ett operativt mål bland annat märkning och deklaration av ingredienser.
Det är självklart att innehållsförteckningen ska vara korrekt men det granskas även ifall innehållet av olika råvaror är rimligt med hänsyn till marknadsföringen av produkten.
– Det kan exempelvis vara en jordgubbstårta eller en räkmacka. Hur stor mängd jordgubbar innehåller tårtan och hur stor mängd räkor finns det i räkmackan, berättar Jeanette.
När det gäller den här ”extragranskningen” ligger tyngdpunkten på så kallade sammansatta livsmedel, exempelvis princesstårta som är en sammansättning av anslag, sylt, kräm, grädde och marsipan.
När man lägger extra stor vikt på några teman på det här sättet får Livsmedelsverket fram tendenser. Helt enkelt om det finns skillnader runt om i landet eller om alla arbetar på samma sätt. Det ger i sin tur olika insatser som kan sättas in vid behov.
NU ÄR KONTROLLEN hos Schillers slut och Jeanette känner sig nöjd med ett bra besök där dialogen med företaget har varit bra.
Innan vi skiljs åt undrar jag om hon har några avslutande tips till landets bagerier och konditorier.
– Var inte rädd för att kontakta oss. Exempelvis om du planerar att bygga om. Fråga oss om råd hur vi ser på förändringen. Annars kan det slå tillbaka på företaget i efterhand när ombyggnationen redan är genomförd, säger hon och avslutar.
– Vi är en myndighet men vi finns inte i första hand till för att komma med pekpinnar. Vi ska se till att företagets kunder kan njuta av tårta och annat gott utan att bli sjuka.
OBS! Bilderna är tagna vid ett annat tillfälle än besöket med Jeanette.
DU HITTAR MER INFORMATION OM KONTROLLER PÅ LIVSMEDELSVERKETS WEBBPLATS:
www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll
TRE FRÅGOR TILL MILJÖINSPEKTÖR JEANETTE JACOBSSON
FINNS DET NÅGOT GENERELLT SOM DE FLESTA BAGERIER OCH KONDITORIER BEHÖVER LÄGGA EXTRA FOKUS PÅ?
– Det är svårt att säga generellt. Men rengöring är viktigt att jobba med. Det gäller allt från disk till väggar och golv. I ett bageri blir det så klart dammigt av mjöl och vi tar så klart hänsyn till om det är ny eller gammal smuts. Det behöver inte vara ett problem men det kan bli ett problem på sikt, exempelvis att det leder till mikrobiologisk tillväxt eller skadedjur.
VILKA KRAV FINNS PÅ MÄRKNING?
– Om det är ett vanligt bageri eller konditori med kassapersonal så behöver inte livsmedel märkas. Inte ens om de packade livsmedlen finns ute i butiken fritt för konsumenter att plocka. Dock måste produktinformation finnas tillgänglig avseende ingredienser och allergener i produkten. Det är skillnad om livsmedel ska bäras med och betalas någon annanstans, exempelvis som det fungerar i matbutiker. Då behöver produkten vara märkt med en etikett som uppfyller alla märkningskrav.
– Det viktiga är att om man väljer att märka så måste det vara korrekt. Många anger bäst före-datum och kontaktuppgifter. Men det är så klart bra med en fullständig innehållsdeklaration.
HUR TÄNKER NI KRING KONTROLLER VID STORA PRODUKTIONSTILLFÄLLEN SOM INFÖR FETTISDAGEN ELLER KANELBULLENS DAG?
– Vi tittar så klart på när vi ser att det kan bli produktionstoppar och risk för stress i företagen. Vi försöker ta hänsyn till dessa perioder och inte genomföra kontroller då. Men vid behov ska det vara möjligt att kontrollera även under dessa perioder. Vi läser också in oss på tidigare kontroller av samma företag. Om det har varit bra resultat vid tidigare kontroller kan vi genomföra ett kortare besök under en produktionstopp i stället för en fullständig kontroll.
– Man måste hålla ordning även under hög belastning. Annars är risken att du får 100 konsumenter som blir sjuka av dina produkter.
Vi möter upp Jeanette Jacobsson som är miljöinspektör på Helsingborgs stad. Hon förklarar hur det vanligtvis går till.
– Jag kommer till företaget och presenterar mig och ser till att få prata med någon som är ansvarig. Det är viktig att den personen avsätter tid för besöket så att vi kan gå igenom verksamheten på ett bra sätt, säger hon.
Besöket idag sker oanmält men hon berättar att i Helsingborg genomförs första kontrollen av ett nystartat företag ofta efter överenskommelse med det företaget. Detsamma gäller även för etablerade företag som startar sin första enhet på orten eller i kommunen.
VILKA FRÅGOR STÄLLER DU UNDER EN KONTROLL?
– På plats försöker jag vara öppen och ställa frågor om det jag upptäcker så att vi för en bra dialog. Varför ser det ut så här, hur brukar ni hantera det här, vad har ni för underhållsplan och så vidare, berättar hon och utvecklar.
– Jag tycker att det är jätteviktigt med dialog. Vi ska inte komma ut med pekpinnar utan snarare ställa frågor om deras verksamhet och ge råd. Även öppna upp för företaget att ställa frågor till oss. Vi finns här för att ge tips och råd, säger hon.
NÄR VI NÄRMAR OSS bageriet undrar jag hur attityden är gentemot kontrollanterna och om det är vanligt med hot eller liknande.
– Det händer så klart att folk blir frustrerade och arga. Men de allra flesta har förstått att vi inte är där för att stjälpa dem. Vi jobbar för att deras verksamhet ska fungera bra för att deras kunder ska må bra.
– Ofta är de tillmötesgående och tycker att det är bra att vi är där.
HUR OFTA KONTROLLER ska genomföras på ett företag avgörs av en så kallad riskvärdering. Den utgår från bland annat hur stor verksamheten är, hur många portioner som produceras per dag och vilken typ av produkter som produceras. Det kan exempelvis vara en lägre risk att bara producera bröd jämfört med tårtor eller sallader, som kräver kylförvaring och andra matsäkerhetsåtgärder.
Det spelar även in om man riktar sig till speciellt känsliga slutkonsumenter på något sätt och så klart hur företaget har lyckats vid tidigare kontroller.
Skalan i riskklassningen går från A, som är högst, till C. Riskklassningen avgör hur ofta kontroller ska genomföras, och därmed vilken årskostnad som utgår för kontroller. Kontrolltiden, och kostnaden, är hälften så stor i A jämfört med B, och dubbelt så stor i C jämfört med B.
VAD HÄNDER OM EN BRIST UPPTÄCKS VID EN KONTROLL?
– Då ska företaget åtgärda bristen och det kontrolleras vid en senare uppföljning. Om rätt åtgärder, efter det, inte har vidtagits kan det bli föreläggande med eller utan vite, säger Jeanette.
– Det finns inga exakta belopp när det gäller viten utan det baseras på respektive företags förutsättningar. Det ska vara kännbart för att det inte ska löna sig att göra fel.
I Helsingborg där Jeanette jobbar finns det möjlighet för företag som når riskklass A att använda sig av kommunens smiley i sin marknadsföring. Detta som ett sätt att förstärka för sina kunder att man arbetar på ett bra och säkert sätt med sin verksamhet.
UTÖVER DEN NORMALA kontrollen som görs vid varje tillfälle finns det specialområden där man under en period lägger extra fokus.
Det kallas operativa mål som kontrollanterna ute i landet får från Livsmedelsverket, och dessa gäller ofta under en treårsperiod.
För tillfället är ett operativt mål bland annat märkning och deklaration av ingredienser.
Det är självklart att innehållsförteckningen ska vara korrekt men det granskas även ifall innehållet av olika råvaror är rimligt med hänsyn till marknadsföringen av produkten.
– Det kan exempelvis vara en jordgubbstårta eller en räkmacka. Hur stor mängd jordgubbar innehåller tårtan och hur stor mängd räkor finns det i räkmackan, berättar Jeanette.
När det gäller den här ”extragranskningen” ligger tyngdpunkten på så kallade sammansatta livsmedel, exempelvis princesstårta som är en sammansättning av anslag, sylt, kräm, grädde och marsipan.
När man lägger extra stor vikt på några teman på det här sättet får Livsmedelsverket fram tendenser. Helt enkelt om det finns skillnader runt om i landet eller om alla arbetar på samma sätt. Det ger i sin tur olika insatser som kan sättas in vid behov.
NU ÄR KONTROLLEN hos Schillers slut och Jeanette känner sig nöjd med ett bra besök där dialogen med företaget har varit bra.
Innan vi skiljs åt undrar jag om hon har några avslutande tips till landets bagerier och konditorier.
– Var inte rädd för att kontakta oss. Exempelvis om du planerar att bygga om. Fråga oss om råd hur vi ser på förändringen. Annars kan det slå tillbaka på företaget i efterhand när ombyggnationen redan är genomförd, säger hon och avslutar.
– Vi är en myndighet men vi finns inte i första hand till för att komma med pekpinnar. Vi ska se till att företagets kunder kan njuta av tårta och annat gott utan att bli sjuka.
OBS! Bilderna är tagna vid ett annat tillfälle än besöket med Jeanette.
DU HITTAR MER INFORMATION OM KONTROLLER PÅ LIVSMEDELSVERKETS WEBBPLATS:
www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll
TRE FRÅGOR TILL MILJÖINSPEKTÖR JEANETTE JACOBSSON
FINNS DET NÅGOT GENERELLT SOM DE FLESTA BAGERIER OCH KONDITORIER BEHÖVER LÄGGA EXTRA FOKUS PÅ?
– Det är svårt att säga generellt. Men rengöring är viktigt att jobba med. Det gäller allt från disk till väggar och golv. I ett bageri blir det så klart dammigt av mjöl och vi tar så klart hänsyn till om det är ny eller gammal smuts. Det behöver inte vara ett problem men det kan bli ett problem på sikt, exempelvis att det leder till mikrobiologisk tillväxt eller skadedjur.
VILKA KRAV FINNS PÅ MÄRKNING?
– Om det är ett vanligt bageri eller konditori med kassapersonal så behöver inte livsmedel märkas. Inte ens om de packade livsmedlen finns ute i butiken fritt för konsumenter att plocka. Dock måste produktinformation finnas tillgänglig avseende ingredienser och allergener i produkten. Det är skillnad om livsmedel ska bäras med och betalas någon annanstans, exempelvis som det fungerar i matbutiker. Då behöver produkten vara märkt med en etikett som uppfyller alla märkningskrav.
– Det viktiga är att om man väljer att märka så måste det vara korrekt. Många anger bäst före-datum och kontaktuppgifter. Men det är så klart bra med en fullständig innehållsdeklaration.
HUR TÄNKER NI KRING KONTROLLER VID STORA PRODUKTIONSTILLFÄLLEN SOM INFÖR FETTISDAGEN ELLER KANELBULLENS DAG?
– Vi tittar så klart på när vi ser att det kan bli produktionstoppar och risk för stress i företagen. Vi försöker ta hänsyn till dessa perioder och inte genomföra kontroller då. Men vid behov ska det vara möjligt att kontrollera även under dessa perioder. Vi läser också in oss på tidigare kontroller av samma företag. Om det har varit bra resultat vid tidigare kontroller kan vi genomföra ett kortare besök under en produktionstopp i stället för en fullständig kontroll.
– Man måste hålla ordning även under hög belastning. Annars är risken att du får 100 konsumenter som blir sjuka av dina produkter.
Du kanske också intresserad av...
Bridor
Är mjölkallergi och laktosintolerans samma sak?
